Lärjungen har sina öron på ryggen, när han får stryk så lyssnar han
Ordspråket tillskrivs egyptisk skolhistoria i Nils Gabriel Djurklous artikel ”Skolsånger och skolstryck i forna dagar” (1875). Vad det gäller skolsångerna redovisas bl. a medeltida skolsånger vilka ursprungligen författades på latin i översättning. Bakom skolsångernas tidvisa uppsluppna anslag vilar färlan och riset likt ett ”memento mori”.
Fester gifva, sorg fördriva
Är den glada verldens lag.
Tröst som duger, Bacchus bjuder
Oss, sitt folk i fulla drag.
Derför fröjden, Emot höjden
Stiger vårt glada lag.
O, att slika, Slika, slika
Fester gåfvos hvarje dag!
Här trygga, Icke rygga
För magisterns vreda drag.
Här ej baken, Öm och naken
Blöder under risets slag.
Derför frejden, Emot höjden
Stiger i vårt glada lag.
O, att slika, Slika, slika
Fester gåfvos hvarje dag!
SKOLAGA 