Klasstryk bland kadetterna på Karlbergs slott

Lördagen den 15de dennes [november 1862], något före kl. 4 e.m., inkom kadetten no. 119 Rehbinder i nedre afdelningen; och hade då Schenström på skämt fattat honom bakifrån i båda öronen och hållit honom så en stund; sedan Rehbinder blifvit fri, hade han tilldelat Schenström en örfil, hvarpå ett brottande följt, som slutade dermed Rehbinder att Schenström fick Rehbinders hufvud under sin ena arm och gaf honom då några slag i ansigtet, sjelf derunder klöst i synen af Rehbinder.
Sedan Rehbinder blifvit lössläppt, hade han vid utgåendet yttrat: ”Du har burit dig åt som en drummel” m.fl. oqvädningsord hvarpå Schenström yttrade: ”om Du är ovettig på mig så kastar jag ut dig.”
Något groll emellan Schenström och Rehbinder hade förut ej egt rum, tvärtom hade de förut ofta skämtat med hvarandra och hitintills alltid varit goda vänner.
Samma dag kl. emellan 7 och 8 e.m. inkommo kadetterne No. 185 Reventlow, 125 Sandels och 60 Sederholm i Nedre afdelningen, då den förstnämnde tillsade Schenström, att han skulle följa dem till 3:e klassen – Schenström förmodade då att någon slags förklaring skulle affordras honom om förloppet af förestående, men kunde så mycket mindre tro att han skulle blifva underkastad någon slags bestraffning som dylika bestraffningar numera helt och hållet upphört.
Inkommen i Öfre afdelningen hade Reventlow inför en större samling af kadetter, förmodligen större delen af 3dje klassen, förehållit Schenström att han slagit en 3:e klassens kadett och lofvat att kasta ut honom ur nedre afdelningen; och ehuru Schenström ville förklara saken ropades: ”tyst” och blef han derefter af Rehbinder tillsagd att upplägga sig och erhöll då omkring 5 slag af en dagg: i och med detsamma inkom No. 19 v. Schwerin från 4de klassen och befallde att bestraffningen skulle upphöra, hvilket och genast skedde.
Hvilken som slog kunde Schenström ej se, men sade sig hafva hört att meningen skulle vara att hvar och en inom 3dje klassen skulle gifva några slag på det att följderna om det blefvo kändt ej skulle drabba några få, och måhända derföre ej tagas så strängt; han hade af kamrater fått höra att de som slagit honom voro Rehbinder, Reventlow och Wästfelt.

ur Protokoll hållet vid Majorsförhör den 19de November 1862, Vol. 1, Disciplinhandlingar, 1850-59-1864, F VIII, Stabsavdelningen med skolexpeditionen, Kungl. Krigsskolan, Krigsarkivet.