Var är käppen, som dansade polka på de unga ryggarna?

Detta är ett utdrag ur en studentskrivning i svenska språket från 1925, i ämnet ”Ungdomens självuppfostran”.

Förr var tankegången denna: den, som skulle kunna uträtta något av betydelse i mannaåldern, han måste i sin ungdom lära sig arbeta och lyda och detta under järnhård disciplin. Därigenom skulle man bliva delaktig den auktoritet, som släktled efter släktled åstadkommit. –Vid bestraffning togs sällan eller aldrig hänsyn till ”förmildrande omständigheter” eller förklaringar. Ty man ville hos vederbörande inpränta, att hans eget förstånd, hans egna kunskaper och hans egen omdömesförmåga betydde så litet i förhållande till överheten, att det ej ens var någon ideé (sic) att sätta upp dem mot varandra.

Detta var den uppfostran, våra föräldrar fingo – längre tillbaka i tiden ligga den ej, och dock… Vilket svalg ligger det icke mellan denna uppfostran och den som behärskar vår ”humanitära” tid! Var är traditionen? Auktoriteten? Var är käppen, som dansade polka på de unga ryggarna? Var är de hedervärda förklädena? Allt är borta… Och vår tid ser med förakt tillbaka på denna uppfostran, ler medlidsamt och säger med en axelryckning ”preusseri”!

Aga med dödlig utgång 1644 (eller…)

Thet hafwer Capellans Enkian i Biörkewijk, Magistri Nicolai Walingi, Praepositi et Pastoris Jaederensis Syster, warit här hoos mig, och klageligen tillkenna giffwit, huruledes Rector Scholae i Strängnäs, Hr Larss Boëtii, skall för et ringa hennes Sohns delinquerande, honom så hafwa tracterat med otillbörligt castigerande, att han straxt ther efter ähr siuknad och dödh blefwen, så att hon ther uthaff mehnar, be[mäl]te Scholemästare wara een orsak till hennes Sohns dödh…

ur brev 23 maj 1645 från Carl Carlsson Gyllenhielm till Strängnäs domkapitel. (Strängnäs domkapitels arkiv, E2a:1)

…Altså haffwer jagh med Consistorio strax som jagh ther om rychte sporde, saken nogha examinerat, och befunnit Enkians Sonss dödh mehrb:[emäl]te Rectori medh skiäl icke tillmätass kan, såsom mitt öpne skriftelige wijtnessbördh, jemwäl ock fleress, strax efter ransakningen giffne, ther om förmäle…

ur brev 9 juni 1645 från biskop Johannes Matthiae till Carl Carlsson Gyllenhielm. (Strängnäs domkapitels arkiv, D1:4)

Om förändringar i agans betydelse för skoldisciplinen

Custodes i Rectors Class hafva, såsom förut är nämnt, uppsigten öfver hela Scholungdomen vid allmänna samlingstillfällen, innan Lärare kommer tillstädes, och uppteckna då hvarje mot ordningen felande samt, under Lärarens närvaro, hvarje frånvarande. Dessa allmänna anteckningar för en vecka i sender, d.ä. för ett helt custodiat, räknas från och med onsdag till onsdag, lemnas till Rector, som för att ej hos de för lättsinnighet mer fallne gossarne föranleda någon säkerhet, antingen nu något eller intet, som kan synas olofligt, finnes antecknadt, aldrig försummar att hvarje Onsdag kl mellan 12 och 1 genomgå de nämnda anteckningarne inför hela scholans församlade ungdom och dervid noga undersöka så väl de frånvarandes förfall, som de oordentliga felaktighet. Dessa Rectors sammaträden med ungdomen bibehålla ännu namnet kladd såsom af enahanda betydelse med Dr Ödmanns Stutamöten, men såsom sagt är, begagnas riset så obetydligt vid sådana tillfällen att detta behogsting, som fordom i scholan ansågs såsom oumbärlig och stående artikel, nu mera ej finnes, om det ej på särskild tillsägelse anskaffas. Hvad jag här nämnt om disciplin i allmänhet gäller i det närmaste äfven om densamma i de särskilda afdelningarne. Läraren handhafver den med biträde af Custos i afdelningen. Riset var icke länge sedan i de särskilde Lärares hand en outtröttlig och daglig tuktomästare till flit och ordning, så att den gosse, som kunde undgå detta kroppsstraff, var ett tämmeligen sällsynt undantag. Nu deremot utgöra undantagen af dem som undergå det.

Rektor Otto Joël Gumælius Berättelse om Carolinska Högre Lärdoms-Scholan i Örebro den 19 juni 1832, vol. 3, ÄK856, Riksarkivet

Ordningen i Vimmerby år 1824

Vid kroppsliga bestraffningar brukas att låta den som skall straffas, stå någon längre stödlös eller så kallade handplaggor, eller det som är kändt under namn af stut.

ur Uppgifter rörande Wimmerby Skol-Verk, och föranledde af den År 1824 infallande Revision af Rikets Elementar-Läroverk, vol. 5, Revisionen över rikets elementarläroverk (ÄK854), Riksarkivet.

Straff och vedergällning

3/ 5 1830 § 3. I anledning af vittnesmålen mot Natt och Dag beslöts, att Natt och Dag inför skolungdomen, som då bör förmanas enligt skollagen att visa de äldre förtjent och skyldig aktning, skall straffas med 6 Handplaggor; emot Rectors förslag, att, om Natt och Dag vidare komme att straffas skulle få bero på om Gymnasisterne straffades eller ej ; då i senare fallet hugg och slag af en äldre, som borde förmodas förståndigare, kunde anses uppväga oqvädinsord af en yngre.

ur Skara Skol-Collegii Protocoller 1821-1872 i Bror Rudolf Hall (red.), Gammaldags penalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Lund 1932, s. 20

Den lärda agan

12/10 1734
3 Thetta så som thet strider emot Gymnasii ord. Cap. 3 § II. som nyligen med åtwarning hade blifwit hela Coetui föreläsen, vide supra pag. 122, och sådant aldeles intet skickar sig emellan Condiscipulos; så blef resolverat at Waldner och Bergquist skulle med 5 slag af ferula hwarthera offenteligen blifwa afstraffade, som ock strax skiedde, med warning til them och the andra, at ther the flera gånger sådana vexationer föröfwade, skulle straffet skiärpas, och then bråtzliga st[r]affas med Proban.

Ur Gävle läroverksarkiv ProtocollsBok wid Collegium Gymnasticum uti Gefle n:o 2 s. 122-247, i Bror Rudolf Hall (red.), Gammaldags penalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Lund 1932, s. 3

 

Om bestraffning gymnasister emellan

7/4 1845.
1. Föreslogs af Ordf., att tvånget för underåringarna att gå i kyrkan hvarje Söndag skulle upphöra. Tankarne voro delade, hvarföre votering uppskjöts.
2 . Föreslogs d.s. att Oxkalaset borde afskaffas. Uppskjöts. likaledes.
3. Klagomål anmäldes af A n d r. L a r s s o n öfver Underåringen
S t å l s t r ö m, i anledning af dennes mot honom visade sturskhet och näsvishet. Enhälligt och utan votering beslöts, att Tit. Stålström skulle afstraffas med stryk. Domens verkställande uppskjöts doch i anseende till delinqventens opasslighet,
[Han hade varnats 28/2.]

8/4 1845. 1. Sedan P. Wallm o blifvit utsedd till exekutor, inkallades Tit. Stålström jemte öfriga underåringar, och afstraffades med fyra rapp akterut.

ur Protokoller från djäknekåren vid Carlstads Gymnasium i Bror Rudolf Hall (red.), Gammaldags penalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Lund 1932, s.78

Om kamratuppfostran på Karlbergs slott hösten 1862 (del 3)

Protokoll hållet vid Majorsförhör den 13 sept 1862 med anledning af Hr Guevernörens befallning att ytterligare anställa undersökning im det våld som blifvit tillfogadt kadetten no. 67 Egerström.

§ 1 Närvarande Undertecknad [Örn], såsom ordförande samt kapiten Boman, Lieutn Grefve Horn och korporalerna no. 19 Schwerin och 71 Fleetwood.

§ 2 No. 67 Egerström tillkallad, uppmanades att berätta ej mindre hvad han nu för tillfället af. kamrater fått umgälla utan äfven om, vara sig han sjelf, eller någon annan af de yngre kamraterna, blifvit af.kamrater för en eller annan orsak mindre väl behandlad och berättade:

1: att han under vårterminen engång fått några örfilar en gång utaf 34 Törnsten derföre att han ej kunnat nummerlistan, 2 en gång af 83 Åstrand derföre att han ej åt honom ville skaffa några grodor att dermed mata en Uggla och en gång af 101 Meurling derföre att han under Exercis honom Meurling ovetande begagnat dennes gevär.

2: att [något] han ej visste utaf någon slags bestraffn svårare behandling af andra kamrater, men nämnde att no. 39 Ekstedt en gång skulle hafva fått några örfilar utaf 34 Törnsten, såsom han trodde derföre att han läste för mycket samt att det hänt att en och annan under Exercisen fått någon örfil

3: att no. 34 Törnsten under lektion Tisdagen den 2 sept kort efter kl. 10 kommit och satt sig bredvid 67 och då nypit honom i armarna och uppå låren, under yttrande ”du ser så gullig ut” samt att dessa nypningar fortsatte onsdagen den 3 sept emellan kl. 7 och 9 samt kort före lektion började kl. 10.

Onsdags middagen hade 67 haft permission att gå till staden och hade då af sin fader blifvit tillfrågad hvarföre han gick så illa och då gifvit till svar att han blifvit så nypen att han ej kunde gå.

Derpå följde Commendeur Egerströms anmälan och Törnstens arrest. Egerström medgaf dock att han vid förenämnde tillfälle gått sämre än det behöfts, för att ådraga sig uppmärksamhet.

4: att han Thorsdagen den 4 straxt eft. Kl. 3 fick tillsägelse genom Palmcrantz och en annan kadett hvars namn han nu ej minns att gå upp på sjukhuset till no. 88 och 45.

Vid ankomsten dit sade no. 88 ”Nu har du burit dig vackert åt som rapporterat no. 34, han blir nu kanske religerad för din skull, och det vore synd” Han blef derefter ålagd att gå såsom han gjorde då han var hemma och händelsen upptäcktes samt Vetligen [?] att upplägga sig på sängen då han af 88 erhöll 4 slag och af 45 á 2 á 3 slag med en huggare med påsittande balja.

Något vidare hade han ej att andraga.

§ 3 No. 34 Törnsten tillkallades och berättade:

att han ej minns huru det var med nummerlistan och de örfilar han derför enligt Egerströms berättelse skulle hafva utdelat.

Att han på Tisdagen nyppit honom, möjligtvis äfven onsdagen (det han mer ej mindes) samt att anledningen härtill ej var någon annan än att han ej var omtyckt, att han ej var någon bra kamrat och att detta omdöme följt honom till Carlberg från Lyceum der förhållandet skulle hafva varit enahanda.

Han hade en gång gifvit Ekstedt några örfilar, men ingalunda derföre att han läst för mycket utan derföre att han var osnygg.

§ 4 45 andersson förekallad yttrande

att Lewenhaupt på Thorsdag middag yttrade att han sändt bud efter 67 och då denne ej hörts utaf hade no. 45 på eft, mid tillsagt Palmcrantz att han skulle gifva bud åt Egerström att ej glömma komma upp på sjukhuset och då denna uppkom hade han efter 88 slagit honom 2 slag med sabeln samt derefter veckat [?] honom i kragen, alltsammans för det han vållat det 34 blef arresterad.

Såväl

88 Lewenhaupt hade Thorsdagen f.m. kl. 10 genom en annan kadett hvarinnan (han mindes nu ej hvilken) gifvit 67 bud att komma på sjukhuset, och ytterligare på middagen påmint derom. Anledningen till uppkallandet var att få höra om det var sant att han rapporterat no. 34.

han no. 67 upkommit hade han tillfrågats huru han kunde gå på gatan utan att linka efter han genom sin gång hemma gifvit sin fader anledning att efterfråga orsaken. No. 67 blef tillsagd att gå såsom han gjorde då han var hemma, hvarefter han af 88 blef tillsagd att upplägga sig och fick då 4 slag med sabeln såsom af Egerström blifvit uppgifvit.

Både andersson och Lewenhaupt yttrade att de slogo honom derföre att han genom sitt förvållande ådragit no. 34 Törnsten bestraffning.

Något vidare förekom ej.

Carlberg som ofvan

A M Örn

Om kamratuppfostran på Karlbergs slott hösten 1862 (del 2)

Protokoll hållet vid Majors förhör den 6 sept 1862

Kadetten no. 67 Egerström anmälde, dels att han den 2:a sept blifvit uti öfre afdelningens klassrumm misshandladmedelst nypningar af kadetten no. 34 Törnsten; dels att han den 4 sept blef uppkallad på sjukhuset och der af kadetterna no. 45 Andersson och 88 Lewenhaupt afstraffade med 6 á 7 slag med en huggare. Båda dessa angifvelser äro bekräftade, såväl genom läkare, Doktor Wagners intyg, som af nämnde kadetters erkännande, och androgo de båda sednare såsom orsak för sitt beteende att Egerström samma dag rapporterat Törnsten för misshandlingen den 2 sept.

Dessutom anmälde Egerström att han under exercisen förliden sommar blifvit misshandlad, men kunde ej uppge någon serskildt som dertill varit vållande.

Carlberg som ofvan

K. Boman

t.f. Tjenstgörande Major

/Horn