LUCKA 2: Kastrullen i vädret

20131202-180059.jpg

Svahn, Oscar, 1833-1908. – Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier. – 1898-1899, s. 279

Annonser

Var är käppen, som dansade polka på de unga ryggarna?

Detta är ett utdrag ur en studentskrivning i svenska språket från 1925, i ämnet ”Ungdomens självuppfostran”.

Förr var tankegången denna: den, som skulle kunna uträtta något av betydelse i mannaåldern, han måste i sin ungdom lära sig arbeta och lyda och detta under järnhård disciplin. Därigenom skulle man bliva delaktig den auktoritet, som släktled efter släktled åstadkommit. –Vid bestraffning togs sällan eller aldrig hänsyn till ”förmildrande omständigheter” eller förklaringar. Ty man ville hos vederbörande inpränta, att hans eget förstånd, hans egna kunskaper och hans egen omdömesförmåga betydde så litet i förhållande till överheten, att det ej ens var någon ideé (sic) att sätta upp dem mot varandra.

Detta var den uppfostran, våra föräldrar fingo – längre tillbaka i tiden ligga den ej, och dock… Vilket svalg ligger det icke mellan denna uppfostran och den som behärskar vår ”humanitära” tid! Var är traditionen? Auktoriteten? Var är käppen, som dansade polka på de unga ryggarna? Var är de hedervärda förklädena? Allt är borta… Och vår tid ser med förakt tillbaka på denna uppfostran, ler medlidsamt och säger med en axelryckning ”preusseri”!

Aga med dödlig utgång 1644 (eller…)

Thet hafwer Capellans Enkian i Biörkewijk, Magistri Nicolai Walingi, Praepositi et Pastoris Jaederensis Syster, warit här hoos mig, och klageligen tillkenna giffwit, huruledes Rector Scholae i Strängnäs, Hr Larss Boëtii, skall för et ringa hennes Sohns delinquerande, honom så hafwa tracterat med otillbörligt castigerande, att han straxt ther efter ähr siuknad och dödh blefwen, så att hon ther uthaff mehnar, be[mäl]te Scholemästare wara een orsak till hennes Sohns dödh…

ur brev 23 maj 1645 från Carl Carlsson Gyllenhielm till Strängnäs domkapitel. (Strängnäs domkapitels arkiv, E2a:1)

…Altså haffwer jagh med Consistorio strax som jagh ther om rychte sporde, saken nogha examinerat, och befunnit Enkians Sonss dödh mehrb:[emäl]te Rectori medh skiäl icke tillmätass kan, såsom mitt öpne skriftelige wijtnessbördh, jemwäl ock fleress, strax efter ransakningen giffne, ther om förmäle…

ur brev 9 juni 1645 från biskop Johannes Matthiae till Carl Carlsson Gyllenhielm. (Strängnäs domkapitels arkiv, D1:4)

Om förändringar i agans betydelse för skoldisciplinen

Custodes i Rectors Class hafva, såsom förut är nämnt, uppsigten öfver hela Scholungdomen vid allmänna samlingstillfällen, innan Lärare kommer tillstädes, och uppteckna då hvarje mot ordningen felande samt, under Lärarens närvaro, hvarje frånvarande. Dessa allmänna anteckningar för en vecka i sender, d.ä. för ett helt custodiat, räknas från och med onsdag till onsdag, lemnas till Rector, som för att ej hos de för lättsinnighet mer fallne gossarne föranleda någon säkerhet, antingen nu något eller intet, som kan synas olofligt, finnes antecknadt, aldrig försummar att hvarje Onsdag kl mellan 12 och 1 genomgå de nämnda anteckningarne inför hela scholans församlade ungdom och dervid noga undersöka så väl de frånvarandes förfall, som de oordentliga felaktighet. Dessa Rectors sammaträden med ungdomen bibehålla ännu namnet kladd såsom af enahanda betydelse med Dr Ödmanns Stutamöten, men såsom sagt är, begagnas riset så obetydligt vid sådana tillfällen att detta behogsting, som fordom i scholan ansågs såsom oumbärlig och stående artikel, nu mera ej finnes, om det ej på särskild tillsägelse anskaffas. Hvad jag här nämnt om disciplin i allmänhet gäller i det närmaste äfven om densamma i de särskilda afdelningarne. Läraren handhafver den med biträde af Custos i afdelningen. Riset var icke länge sedan i de särskilde Lärares hand en outtröttlig och daglig tuktomästare till flit och ordning, så att den gosse, som kunde undgå detta kroppsstraff, var ett tämmeligen sällsynt undantag. Nu deremot utgöra undantagen af dem som undergå det.

Rektor Otto Joël Gumælius Berättelse om Carolinska Högre Lärdoms-Scholan i Örebro den 19 juni 1832, vol. 3, ÄK856, Riksarkivet

Ordningen i Vimmerby år 1824

Vid kroppsliga bestraffningar brukas att låta den som skall straffas, stå någon längre stödlös eller så kallade handplaggor, eller det som är kändt under namn af stut.

ur Uppgifter rörande Wimmerby Skol-Verk, och föranledde af den År 1824 infallande Revision af Rikets Elementar-Läroverk, vol. 5, Revisionen över rikets elementarläroverk (ÄK854), Riksarkivet.

Straff och vedergällning

3/ 5 1830 § 3. I anledning af vittnesmålen mot Natt och Dag beslöts, att Natt och Dag inför skolungdomen, som då bör förmanas enligt skollagen att visa de äldre förtjent och skyldig aktning, skall straffas med 6 Handplaggor; emot Rectors förslag, att, om Natt och Dag vidare komme att straffas skulle få bero på om Gymnasisterne straffades eller ej ; då i senare fallet hugg och slag af en äldre, som borde förmodas förståndigare, kunde anses uppväga oqvädinsord af en yngre.

ur Skara Skol-Collegii Protocoller 1821-1872 i Bror Rudolf Hall (red.), Gammaldags penalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Lund 1932, s. 20

Den lärda agan

12/10 1734
3 Thetta så som thet strider emot Gymnasii ord. Cap. 3 § II. som nyligen med åtwarning hade blifwit hela Coetui föreläsen, vide supra pag. 122, och sådant aldeles intet skickar sig emellan Condiscipulos; så blef resolverat at Waldner och Bergquist skulle med 5 slag af ferula hwarthera offenteligen blifwa afstraffade, som ock strax skiedde, med warning til them och the andra, at ther the flera gånger sådana vexationer föröfwade, skulle straffet skiärpas, och then bråtzliga st[r]affas med Proban.

Ur Gävle läroverksarkiv ProtocollsBok wid Collegium Gymnasticum uti Gefle n:o 2 s. 122-247, i Bror Rudolf Hall (red.), Gammaldags penalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Lund 1932, s. 3