Om kamratuppfostran på Karlbergs slott hösten 1862 (del 1)

Protokoll, hållet vid Majorsförhör vid Kongl. Krigsakademien den 6te september 1862.

Sedan Kompani Officeren Löjtnanten Grefve Horn anmält att kadetten No. 67 Egerström skolat af 2ne sina kamrater, kadetterna No. 45 Andersson och No. 88 Lewenhaupt, blifvit öfver ryggen slagen så att tydliga märken af misshandlingen ännu qvarstodo, hade nämnde kadetter i dag blifvit till majors-förhör inkallade, hvarvid Löjtnant Grefve Horn var tillstädes, och blef om förloppet ransakadt och upplyst som följer:

Kadetten Egerström uppgaf att han thorsdags eftermiddag den 4de dennes, under det han kl. ½6 – 6 vistades ute på borggården ifrån ett af fenstren på sjukhuset, hvarest Andersson och Lewenhaupt blifvit vårdade för ögonsjukdom efter hvilken de nu woro konvalesenter, blifvit af den förre tillropad och anmodad att infinna sig å sjukhuset emedan Lewenhaupt ville tala med honom. Egerström som hörsammade kallelsen och på god tro infann sig på sjukhuset blef dock vid inträdet af Andersson och Lewenhaupt öfverfallen, upplagd öfver kanten af en säng och med en s.k. huggare med påsittande balja tilldelad 6 á 7 slag af hvilka Lewenhaupt utdelade de första.

Kadetterna Andersson och Lewenhaupt erkände sanningsenligheten af Egerströms uppgift och förklarade att de, utan att kunna erinra sig hvilken af dem som först framställt förslaget till Egerströms misshandling, härtill icke ägt annan anledning än den ovilja som af dem uppväckts genom en bestraffning hvilken 2ne dagar förut drabbat kadetten no. 34 Törnsten för kitsligt beteende mot Egerström hvilken enligt deras förmenande skolat hafva felat derutinnan att han detta Törnstens beteende yppat.

Löjtnant Greve Horn upplyste att han, som efter Törnstens bestraffning noga aktgifvit på Egerström för att erfara om någon ovilja skulle mot denne uppstå bland hanns kamrater, förliden afton funnit Egerström missmodig, och, uppå gifne frågor efter anledningen härtill, omsider erhållit det besked att orsaken härtill var den Egerström af Andersson och Lewenhaupt tillskyndade misshandling af hvilken tydliga märken ännu funnes å Egerströms rygg.

Carlberg som ofvan

K Boman

t.f. Tjenstgörande Major

/Horn

Källa: Protokoll 6/9 1862, Disciplinhandlingar 1850-59-1864, Vol. 1, F VIII, Stabsavdelningen med skolexpeditionen, Kungl. Krigsskolan, Krigsarkivet.

Om karbasen

Det är en ganska anmärkningsvärd omständighet att, när man frågar äldre personer om hur det gick till i skolan i deras barndom, man alltid får underrättelse om hur mycket stryk utdelades. »Det var en sträng strafflag på den tiden,» sade till mig en af Floréns f.d. lärjungar, då jag sporde honom om hans skoltid. Florén, som lärde sina lärjungar att så »färmt» läsa katekesen, var själf ganska färm i att använda karbasen. Denna beryktade karbas, som intager främsta rummet i de gamlas skolminnen och som var skolans enda undervisningsmateriel, förtjänar ett eget kapitel. Den var i skolmästarens hand lika som feens trollspö. Det var icke nog med att lättja, olydnad och alla andra oarter skulle försvinna vid hans tangerande af barnets kropp, utan den var därjämte det hufvudsakligaste medel att inplanta alla möjliga dygder i den stackars blårandiga kroppens själ.

Karbasen i fråga var konstnärligt hopflätad af läderremmar till ungefär ett ordinärt spanskrörs tjocklek. Trots det flitiga användandet motstod den all nötning. Den blef allt blankare.

ur G. A. Frykholm (red.), Ur Fryksände, Lena, Skultuna, Snavlunda och Välinge skolhistoria: anteckningar ur acta, sägner och minne, Fören. för svensk undervisningshistoria, Lund, 1921, s. 27.

Klasstryk bland kadetterna på Karlbergs slott

Lördagen den 15de dennes [november 1862], något före kl. 4 e.m., inkom kadetten no. 119 Rehbinder i nedre afdelningen; och hade då Schenström på skämt fattat honom bakifrån i båda öronen och hållit honom så en stund; sedan Rehbinder blifvit fri, hade han tilldelat Schenström en örfil, hvarpå ett brottande följt, som slutade dermed Rehbinder att Schenström fick Rehbinders hufvud under sin ena arm och gaf honom då några slag i ansigtet, sjelf derunder klöst i synen af Rehbinder.
Sedan Rehbinder blifvit lössläppt, hade han vid utgåendet yttrat: ”Du har burit dig åt som en drummel” m.fl. oqvädningsord hvarpå Schenström yttrade: ”om Du är ovettig på mig så kastar jag ut dig.”
Något groll emellan Schenström och Rehbinder hade förut ej egt rum, tvärtom hade de förut ofta skämtat med hvarandra och hitintills alltid varit goda vänner.
Samma dag kl. emellan 7 och 8 e.m. inkommo kadetterne No. 185 Reventlow, 125 Sandels och 60 Sederholm i Nedre afdelningen, då den förstnämnde tillsade Schenström, att han skulle följa dem till 3:e klassen – Schenström förmodade då att någon slags förklaring skulle affordras honom om förloppet af förestående, men kunde så mycket mindre tro att han skulle blifva underkastad någon slags bestraffning som dylika bestraffningar numera helt och hållet upphört.
Inkommen i Öfre afdelningen hade Reventlow inför en större samling af kadetter, förmodligen större delen af 3dje klassen, förehållit Schenström att han slagit en 3:e klassens kadett och lofvat att kasta ut honom ur nedre afdelningen; och ehuru Schenström ville förklara saken ropades: ”tyst” och blef han derefter af Rehbinder tillsagd att upplägga sig och erhöll då omkring 5 slag af en dagg: i och med detsamma inkom No. 19 v. Schwerin från 4de klassen och befallde att bestraffningen skulle upphöra, hvilket och genast skedde.
Hvilken som slog kunde Schenström ej se, men sade sig hafva hört att meningen skulle vara att hvar och en inom 3dje klassen skulle gifva några slag på det att följderna om det blefvo kändt ej skulle drabba några få, och måhända derföre ej tagas så strängt; han hade af kamrater fått höra att de som slagit honom voro Rehbinder, Reventlow och Wästfelt.

ur Protokoll hållet vid Majorsförhör den 19de November 1862, Vol. 1, Disciplinhandlingar, 1850-59-1864, F VIII, Stabsavdelningen med skolexpeditionen, Kungl. Krigsskolan, Krigsarkivet. 

När agan var en naturlig del av skolans vardag

1. Huru kunna skolan och hemmet bäst understödja hvarandra i uppfostringsarbetet? Inledaren, skolläraren N. J. Lundell i Bie, framhöll från hemmets sida: aktning och förtroende för skolan, läggandet af god grund för skolans arbete, ordentlig skolgång, hjälp med hemuppgifterna, uppmaning till flit, ordning och uppmärksamhet, respekt för skoltukt och nödig skolaga, inplantande hos barnen af aktning för läraren samt att föräldrar och målsmän genom besök i skolan noggrant följde barnen och undervisningen. Från skolans och lärarens sida fordrades: godt föredöme, god och grundlig undervisning, besök i hemmen, anordnande af föräldramöten, kärleksfull behandling af samt bön för barnen.

ur Svensk läraretidning, nr 46, (516), 18 november 1891.
Svensk läraretidning

On the subject of punishment (Canada West 1862)

Superindentent William Fraser:

”Others make the poor children stand at the door on one leg, as if they were gees & trashed when they cannot support the centre of gravity… Others open a board or trap-door in the floor & drive them down there, telling them it is full of rattle snakes or ghosts; enough to drive them into fits… Some teachers punish them in wrath & rage which is always evil, striking them in the head , by the fist, the ruler or anything that comes to hand, and especially hurtful to hit them in the ear.”

Citatet hämtat från Curtis, Building the Educational State, s. 332.

Aga vid Kungl. Krigsakademien på Karlbergs slott 1798-1812

Nr 105 Fredrik Thomas Adlercreutz ”oanständiga uttryck mot Classofficeren och som han var en af de förut utmärkte i classen afstraffad med Risbastuga enl löfte, för slagsmål”

Nr 22 Otto Anckarsvärd ”I anseende till flera föröfvade oordentligheter hvarom Gouvernouren erhållit kunskap, blef afstraffad med karbas” (22 october 1809)

Nr 5 Carl Wilhelm Braun ”Haft likaledes rum olofvandes på Eklund i sälskap med Platen Cronacker och Pauli där de plägat samqväm spelt rökt och så vidare (flyttad i svåra arresten för åfvannämnde fel och afstraffad med en risbastu samt därefter entledigad fr. arresten)”

Nr 117 Gustaf Adolf Brummer ”afstraffad med Risbastu för tilnämndt tilgrep af pengar hos Baron Carl Sjöblad här på slottet, 7 dagar för sönderslagna fönsterrutor af ilska och odygd. Gjorde det samma under det han satt inne, och fick derföre på Gouvernörens befallning en duktig risbastu, hvarefter han befriades från Correctionsrummet, affstraffad med en dugtig risbastu, För utmärkt försumelse och ilska”

Nr Carl Gustaf Carlheim-Gyllenskiöld ”afstraffad med en Ris bastu för det han med vilja kastadt snöbollar på Lieutnant Malmberg”

Nr 118 Nils Julius Cronacker ”qvarsittande [i korrektionsrummet] för det han olofvande med Pauli Platen och Braun haft rum på Eklund där de rökt m.m. äfven hade Cronacker förled Uggla at taga silfver skedar hos arnanders hjelpt Braun at sönderbryta dem han tagit hos Åkerman sjelf tagit Boutillen och förr til Eklund (flyttad svår 20/1), på anledning af hafva våldfördt sin kappa genom en hagelsvärm för att få den kasserad, … afstraffad med en duktig risbastu för [detta]”

Nr 90 Johan Jacob De Geer ”Narrat Horn, at svära – och under det at de Geer satt i Correctionsrummet försummade med flit at gå i Lectionerne då han därom tilsades. Hvarpå Gouvernören befalt at han skulle afstraffas med en Risbastu, hvilket värkstäldes, och blef han sedan befriad från Correctionsrummet”

Nr 47 Joachim Carl von Düben ”I Correctionsrummet 6½ dag. För näsvishet mot Dansmästaren och olydnad under Lection. Under den tid han sutit i correction för detta fel, hade han 2ne gånger tagit mat i sina fickor från borden och oaktadt varning och förmaning äfven den 3ne hvarföre han slutligen fick en risbastu och befriades därpå corretionsrummet.” (30 maj 1798)

Nr 54 Henric Jakob (Johan) von Düben ”afstraffad med risbastu, för utmärkt försumelse och trilska” (6 augusti 1797)

Nr 7 Fredrik Wilhelm von Ehrenheim [2 ggr] ”sturskhet och näsvishet mot Lt Moberg”, ”Sturskhet oh näsvishet uti Classen oaktadt Gouvernören sjelf … därstädes varnat honom”

Nr 108 Berndt Johan af Forselles ”Visat sig högst stursk under Lection för Lektor Moberg både med åthäfvor och ord de förre til och med hotade. Insatt i K:s rummet och följande dag flyttad i svår arrest. På eftermidd. afstraffad med en duktig risbastu och arresten entledigad. Fått derpå ytterligare förmaningar af Guvernören.” (20 februari 1804)

Nr 3 Axel Love Hjerta [2 ggr] ”Afstraffad med Risbastu. Pissat i körkan under det han satt i Corr:s rummet.” (3 september 1800) ”afstraffad med en Risbastu. Öppnadt Cad 44 Liljenstolpes skrin, derifrån borttagit en Linial, låtit borthyfla märket. kastadt Låset til skrinet bort. Bekänt med det samma, at han gifvit en af bortkomna och rapporterade halsdukar åt en tiggare at han öppnadt Cad. Wredes skrin, därutur borttagit pennor; bortkastat låset; Gömt Vredes Pennor i Rosenmüllers skrin. Undangömt sin egen skrin nyckel i fodret på kappan. nyttjat en pistol unga Rosenschütz tilhörig och dölgdd den undan vid sjukhusets vidbod, derifrån den förkommit; at han brukat visitera kamraternas skrin och taga därutur saker han kunnat behöfva; at han för 3ne månader sedan tagit et Silfverhalsdukspenna från Gyllenkrock det han velat sälja åt Vaktmästaren; at han varit i staden utan permission. At han dessutom säger sig hafva hittadt i 1a Classen en halsduk; hvilken tilhört Hofmästaren; den han velat gifva sjukhusvaktarne Eksåsom belöning för gord tjenst.” (19 oktober 1800)

Nr 12 Joseph Hjerta ”2 dagar [i korrektionsrummet] och sedan afstraffad med Risbastu för att flere gr: oloflig hafva tagit judas[den som förestod köket] trädfrugter.” (28 agusti 1801)

Nr 50 Ludvig Bartholomæus Hjulhammar ”corr rummet 1 dag och afstraffad med dugtig Risbadstuga för ett högst oskickligt uppförande i classen med kamrater och Lärare”

Nr 15 Pehr Gustaf Holm ”Fått Risbastu för det han skrifvit ovett på Taflan i klassen om Lt Lithander” (22 januari 1806)

Nr 117 Salomon Claës Jegersköld [6 ggr] ”I K.r. 1 dag och dessutom afstraffad med Risbastu för odygd i klassen under Lektion och ingen uppmärksamhet oaktadt ofta förnyade påminnelser.” (14 november 1804) ”[I korrektionsrummet] 1 dag för sturskhet emot Lt Lithander under Lektion – afstraffad med Risbastu och sedan fri för åfvanstående.” (12 april 1805) ”[I korrektionsrummet] ½ dag och afstraffad med en Risbastu för det han genast ånyo tuggade Tobak i klassen sedan han nyss förut derföre sutit i korr.rumet.” (22 oktober 1805) ”I Korr.rummet 1¼ dagar för oanständigt uppförande under Lektion och olydnad af Lektor Moberg insatt. Afstraffad med en duktig risbastu och sedan befriad korrektions rummet.” (26 november 1805) ”Afstraffad med Risbastuga för visad sturskhet och näsvishet mot Class-officerarne och afsjungande av otidig visa om de andra officerarna.” (26 november 1806) ”I anledning af gårdagshändelsen strängeligen tilltalad af Gouverneuren – sedermera afstraffad i class-camraternes närvaro med en duktig risbastu.” (7 juli 1807)

Nr 80 Baltzar Nils Adolph von Krusenstjerna ”Enl Gouverneurens skriftlig ordres afstraffad med en dugtig Risbastu för dess ständigt fortfarande odygder och sturskhet och befriad arresten”

Nr 4 Otto Fredric Kuylenstjerna [2 ggr] ”för åfvanstående fel [sen ankomst, osanning, svordom, slagit Lybecker] afstraffad med en duktig risbastu och sedan befriad”, ”för obeständigt fortfarande af odygder samt sturskhet och olydnad mot Class Officeren afstraffad med en duktig risbastu”

Nr 3 Carl Fredric BleckertLybecker ”afstraffad d. 28 [maj 1807] med en Risbastuga för sturskhet och näsvishet mot Class-Officeren”

Nr 109 Gustaf Adolf von Mentzer [4 ggr] ”[korrektionsrummet] 1 dag och sedan afstraffad med en dugtig Risbastuga för det han flere ggr olofligen tagit träd och jordfrugter vid Ingenting etc.” (28 augusti 1801) ”gått genom fönstret ut ifrån Lind. arrest, för dessa odygder och för det han olofvandes uppehållit sig i order rummet – afstraffad med en risbastu och sedan utsläpt” (30 juli 1803) ”afstraffad med en dugtig risbastu, för det han slagit Logements uppassare och för det denne klagade blef han ytterligare och värre slagen af kadetten” (21 april 1804) ”I korr. rummet 7 dagar gått olofvandes i et skräprum genom fönstret i sälskap med Roug och flere för at röka m.m. Befriad sedan han i Guvernörens och Majorens närvaro blifvit duktigt pryglad med en käpp af dess Morbror Baron Lilja, och ytterligare förmanad med hotet at entledigas från akademien om han ej ändrar uppförande.” (20 september 1804)

Nr 114 Adolf Fredrik Qvillén ”setat ½ dag i Corr:s rummet och afstraffad med en risbastu för olydnad vid matbordet där han ej aflade Surtouen”

Nr 1 Gustaf Adolf Raab ”I svår arrest 1 dag och afstraffad med Risbadstuga – Var fått dömd till denna husaga för olofligt tagen, och då han den skulle undergå, fick han tillfälle att under en förgifven angelägenhets förättande komma undan d: 22 f.m. sprang till staden; och blef ärtappad d. 23 f.m: rymde å nyo, men blef åter ärtappad och hitförd Em i svåra arresten insatt_ Lofvade högtidligen Bot och bättring.” (24 augusti 1801)

Nr 2 Carl Edvard Abraham Reuterskjöld ”afstraffad med risbastu för det Han olofvandes varit til Staden äfven för Lättia, sturskhet och lögn”

Nr 101 Otto Reinhold Ridderhjerta ”ett par gr varit olofligen i Trädgården och tagit jord och trädfrugter”

Nr 11 Carl Wilhelm Uggla ”Afstraffad med en Risbastu för det han låtit förleda sig af Braun och Cederström at hafva en klubb ihop på Eklund, hvarandes han vidare blifvit af dem öfvertalad at olofvandes taga 2ne Desert skedar af silfver hos sin morbror Arnander som skulle användas til pipbeslag. Skedarne blefvo fundne och återstäld ägaren”

Nr 9 Göran Wilhelm (Georg Wilhelm) Uggla ”Afstraffad med Risbastu för det han på et ganska utmärkt sätt krånglat med en klocka och vid förhöret visatsig inbunden och osannfärdig i högsta grad”

Nr 78 Knut Widolfer von Walden ”I correct rum 2 dag och slul afstraffad med Risbastu för att flere gr hafva tagit olofl. jord och trädfrugter med 12 Hjerta”

Krigsarkivet, 2192b, Kungl. Krigsskolan, Stabsavdelningen med skolexpeditionen, DIX, Vol 1, Straffregister 1798-1800; Vol 2, Straffregister 1800-1812.

 

Ett axplock från excerpterna (Sundsvallsregionen)

Tynderö 1870: läste upp protokoll över anklagelser som rör undervisningen: berättat att sonen Olof Jonas, att han en dag på nya året gått förbi skolan, då Östmans sönder Esbjörn och Johan stått på skolbron, spottat mot honom o farit ut i otidigheter, då Olof Jonas svarade dem ”alltid ska ni skälla som småhundrar, då folk får förbi”. Då olof ngn dag senare i ngn angelägenhet besökte skolan, hade Östman varit honom till åter på landsvägen o slagit honom, sägande ”det ska du få för det du kalla folk bandhundar. Östman förklarade att det var osanning

Tynderö 1870: Lars Peter berättade, att undervisningen o tillsynen över barnen ofta voro överlämnad åt Esbjörn och johan, medan lärarna själv satt uppe på vinden, sysselsatt med ?, att en dag då xx kommit in i läsrummet, Johan gått mellan bänkarne och slagit barnen med ett vedträ, och en annan gång hade han sett honom slå dem med en linial. Magdalena berättar också att Esbjörn o Johan skött skolan, medan läraren satt på vinden. på fråga huruvida vittnet var säkert förevisad härom, sade vittnet: jag var flere gånger in i lärorummet och såg det.

Tynderö 1870: Berättelse om att Johan slagit en dotter med en klockkedja med den påföljd att hennes ena öga vore i fara att fördärvas. IMG 209: därför förklarar man till slut läraren från sin tjänst skild

Timrå 1875: Som småskollärarinna ehuru Lundmark dels genom att på olämpligt sätt aga barnen och dels genom att under läsetimmarne i skolan sysselsätta sig med arbete för egen räkning syntes hava förbrukat sig föräldrarnas förtroende beslöt att för nästa läseår annan lärarinna i hennes ställe skulla anskaffas, varom sagde lrarinna genom protokollsutdrag vederbörligen underrättas

Attmar 1890: Då det kommit till skolrådets kännedom att lärarinnan Jenny E skall dels under lärotimmarna sysselsätta sig med eget handarbete och i stället använda mera försigkomna barn som monitörer för de mindres undervisning, dels och använda kroppsliga aga i skolan, så ville skolrådet uppdraga åt sin ordf att söka taga reda på sanna förhålande härvid, och om så är fallet varna henne

Hässjö 1896: Då torparen Sjöberg i Stafvre tagit 2 sina barn från skolan i Fjäl med anledning av att det ena barn, en gosse vid namn Erik 10 år, erhållit en lindrig aga av skolans lärare för att han kastat sten på en förbiåkande person, utsåg skolrådet kyrkoherden Widell att i förening med Herrar x o Y tillhålla barnen föräldrar att ånyo sätta sina barn i skolan.