En avvaktande kritik av agan

Med hänsyn till barnens olika anlag och lynnen torde det vara vanskligt att helt och hållet förbjuda kroppsagan i våra skolor, men i skolförfattningarna böra införas bestämda föreskrifter till hindrande av ett missbrukande av nämnda bestraffningsmedel så att detsamma endast må tillåtas såsom ett sista nödfallsmedel för upprätthållande av ordning och tukt inom skolan.

 

referat av O. H. Waldéns anförande vid de socialdemokratiska kvinnornas kongress i februari 1917 i tidningen Morgonbris, nr 3, 1917, s. 3.

Morgonbris

Agan vid läroverken

Gällande stadga för rikets allmänna läroverk bestämmer i § 49 följande:

1. Vid hvarje af lärjunge begången mindre förseelse söke lärare först att genom tilltal och varning rätta den felande.

2. Vid fortsatt felaktighet må nedflyttning under medlärjungar, utvisning från lärorummet eller annan af rektor godkänd, därmed jämförlig art af bestraffning användas. Sådan bestraffning äger hvarje lärare att omedelbart ålägga och verkställa men bör om åtgärden lämna vederbörande klassföreståndare underrättelse.

3. Har lärjunge gjort sig skyldig till någon svårare förseelse eller genom fortfarande okynne och själfsvåld visat ofvannämda straff vara utan åsyftad verkan, skall förhållandet anmälas hos rektor, hvilken äger att bestämma en till framkallande af den felandes ånger och blygsel lämplig näpst. Tillhör den felande någon af läroverkets fem nedre klasser, må rektor därjämte, om han med afseende på öfriga omständigheter pröfvar sådant lämpligt, kunna förklara honom för viss tid, som rektor bestämmer, vara underkastad kroppslig aga, hvilken i händelse af ny förseelse honom tilldelas.

citerad i Svensk läraretidning, nr 26, (310), 28 juni 1893.

Svensk läraretidning

Kärleksfullt allvar och besinning vid bestraffning

Kungl. Maj:ts förnyade stadga den 26 september 1921 (nr 604) angående folkundervisningen i riket.

§44 Vid tillrättavisning och bestraffning av lärjunges förseelse bör han fästa avseende å den felandes ålder och sinnesart samt förfara med lugn besinning och kärleksfullt allvar. Läraren bör ock, så mycket som möjligt är, för barnens uppfostran anlita föräldrarnas medverkan.

Ordning och tukt i 1693 års skolordning

”Ang. de olika slagen af förseelser stadgas vidare följande: »Små felaktigheter hos dem, som tillförene visat sig stilla och lydiga, rättas med allvarsamt tilltal» »Gör någon af de yngre skolpiltarne buller eller oro under läsningen och i kyrkan eller motvilligt[!] försummar skolan och gudstjänsten, så näpses den med vanlig skolaga. Samma lag äro ock gymnasisterna uti slika mål undergifne» »Om en skolpilt eller gymnasist befinnes af ungdoms obetänksamhet hafva spelt kort, druckit, överfallit med fula ord sin medlärjungar, gjort oljud på gator och gränder med skrikande, fönsters sönderslående och ärlige mäns hus´ oroande [eller] oqvädinsords utdelande, skall den förre sättas i stocken eller få ris på bara kroppen, men den senare mista sitt premium, sättas i proban och derutöfver kastigeras med ris – dock lindras och [o: eller] skärpes detta straffet efter sakens beskaffenhet. »Den, som förolämpar sin preceptor och honom med otidiga ord bemöter, skall i de andra disciplarnes åsyn slås in på bara kroppen,…

Ur Bidrag till den svenska skollagstiftningens historia 1718-1809, (1718-1760, Bilaga IV), Hernlund, Hugo, (1882) s.18.