Tortyrens avskaffande 

Gävle högre läroverk, 1930-talet:

Annonser

Skamstraffen

S k a m s t r a f f e n tillämpades antingen, som förut är omtaladt, genom att sätta den försumlige inom klassen på den s. k. scamnum, där han då vanligen fick tillbringa en hel lektionstid eller flere i mån af förseelsens betydenhet. Någon gång kunde man stående i vrån vid kakelugnen för en kortare stund få undergå sitt skamstraff. Ett annat sådant genomfördes på det sätt att pojken ställdes med riset i hand i den öppnade klassdörren, i hvilken obehagliga ställning han fick kvarstanna vid någon eller några af lekstunderna, då han således utsattes för de förbi defilerande lärarenas och skolpojkarnes granskande blickar vid både deras ut- och ingång.

ur Västerås läroverk 1840-1851, i Hall, B. Rudolf (red.), Läroverksminnen: skildringar av f.d. elever och lärare. [1], Fören. för svensk undervisningshistoria, Lund, 1933, s. 115f.

Aga med dödlig utgång 1644 (eller…)

Thet hafwer Capellans Enkian i Biörkewijk, Magistri Nicolai Walingi, Praepositi et Pastoris Jaederensis Syster, warit här hoos mig, och klageligen tillkenna giffwit, huruledes Rector Scholae i Strängnäs, Hr Larss Boëtii, skall för et ringa hennes Sohns delinquerande, honom så hafwa tracterat med otillbörligt castigerande, att han straxt ther efter ähr siuknad och dödh blefwen, så att hon ther uthaff mehnar, be[mäl]te Scholemästare wara een orsak till hennes Sohns dödh…

ur brev 23 maj 1645 från Carl Carlsson Gyllenhielm till Strängnäs domkapitel. (Strängnäs domkapitels arkiv, E2a:1)

…Altså haffwer jagh med Consistorio strax som jagh ther om rychte sporde, saken nogha examinerat, och befunnit Enkians Sonss dödh mehrb:[emäl]te Rectori medh skiäl icke tillmätass kan, såsom mitt öpne skriftelige wijtnessbördh, jemwäl ock fleress, strax efter ransakningen giffne, ther om förmäle…

ur brev 9 juni 1645 från biskop Johannes Matthiae till Carl Carlsson Gyllenhielm. (Strängnäs domkapitels arkiv, D1:4)

Om förändringar i agans betydelse för skoldisciplinen

Custodes i Rectors Class hafva, såsom förut är nämnt, uppsigten öfver hela Scholungdomen vid allmänna samlingstillfällen, innan Lärare kommer tillstädes, och uppteckna då hvarje mot ordningen felande samt, under Lärarens närvaro, hvarje frånvarande. Dessa allmänna anteckningar för en vecka i sender, d.ä. för ett helt custodiat, räknas från och med onsdag till onsdag, lemnas till Rector, som för att ej hos de för lättsinnighet mer fallne gossarne föranleda någon säkerhet, antingen nu något eller intet, som kan synas olofligt, finnes antecknadt, aldrig försummar att hvarje Onsdag kl mellan 12 och 1 genomgå de nämnda anteckningarne inför hela scholans församlade ungdom och dervid noga undersöka så väl de frånvarandes förfall, som de oordentliga felaktighet. Dessa Rectors sammaträden med ungdomen bibehålla ännu namnet kladd såsom af enahanda betydelse med Dr Ödmanns Stutamöten, men såsom sagt är, begagnas riset så obetydligt vid sådana tillfällen att detta behogsting, som fordom i scholan ansågs såsom oumbärlig och stående artikel, nu mera ej finnes, om det ej på särskild tillsägelse anskaffas. Hvad jag här nämnt om disciplin i allmänhet gäller i det närmaste äfven om densamma i de särskilda afdelningarne. Läraren handhafver den med biträde af Custos i afdelningen. Riset var icke länge sedan i de särskilde Lärares hand en outtröttlig och daglig tuktomästare till flit och ordning, så att den gosse, som kunde undgå detta kroppsstraff, var ett tämmeligen sällsynt undantag. Nu deremot utgöra undantagen af dem som undergå det.

Rektor Otto Joël Gumælius Berättelse om Carolinska Högre Lärdoms-Scholan i Örebro den 19 juni 1832, vol. 3, ÄK856, Riksarkivet

Kroppsstraffens klimax

Kroppsstraffens klimax nådde sin spets i »stut för öppna luckor». Detta användes aldrig, mig veterligt, annat än vid utomordentliga tillfällen och vid förbrytelser af mera offentlig art, då ett skarpt straff var fullväl förtjänadt. Den brottslige afbasades då alltid offentligt oftast uppe i rektors klass, dit antingen hela skolan var uppkallad, eller också luckorna mellan alla klasserna öppnade på vid gafvel. Som exekutor tjänstgjorde antingen rektor eller den brottsliges klasslärare, allt efter förseelsens beskaffenhet. Mycket sällan förekom detta straff och åtföljdes af relegation om förseelsen var af neslig art, liksom det då alltid föregicks af uppläsning af för tillfället lämpliga paragrafer af skollagen. – Färla och »nagelstut» förekommo icke.

ur Västerås läroverk 1840-1851, i Hall, B. Rudolf (red.), Läroverksminnen: skildringar av f.d. elever och lärare. [1], Fören. för svensk undervisningshistoria, Lund, 1933, s. 115.

Instruktion för stut (forts.)

Till handplagg användes, som sagdt, den öfre delen, hvilken därvid ofta af en rätt konstnärligt utförd exekution kunde fullständigt uppslitas. Den gröfre. ändan applicerades ad posteriores på pojken vid s. k. s t u t, hvilken form af straff endast användes vid gröfre förbrytelser. Patienten fick vid sådana tillfällen lägga sig raklång på magen på den ofvan omtalade »scamnum, och att då magens antipod var vänd uppåt kan ju förstås. De onämnbara tvåklufna plagg, hvilka vanligen betäcka en maskulin individs nedre hoppshalfva, rubbades aldrig ur sin ordning vid dessa delar af skolöfningarne, hvadan det någon gång kunde hända, att den påstådda svenska uppfinningsförmågan här sökte en utöfning genom att anbringa en tjock skrifbok mellan plaggen och den kroppsdel, genom hvilken förbättringen skulle inpluggas i pojkens sinne. Försök i denna riktning lyckades emellertid aldrig, ehuru tid sällan saknades för nödiga förberedelser, då nästan alltid denna form af straff följde först en eller annan dag efter brott och rannsakning.

ur Västerås läroverk 1840-1851, i Hall, B. Rudolf (red.), Läroverksminnen: skildringar av f.d. elever och lärare. [1], Fören. för svensk undervisningshistoria, Lund, 1933, s. 114f.