Skolaga under debatt

Lärarnes bestraffningsrätt.

Den fråga, som vid fjortonde allmänna svenska läraremötet i Linköping tilldrog sig största uppmärksamhet och äfven erhöll grundligaste behandling, var denna:
Äro skolstadgans nuvarande bestämmelser angående lärarnes bestraffningsrätt de lämpligaste.

Mer om denna debatt i Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 / 310f.

Om faran af att utdela örfilar

Om faran af att utdela örfilar påminnes man ånyo. Enligt Sm. All. har en lärare i Jönköping under förra vårterminen gifvit en skolgosse en så kraftig örfil, att ena öron-hinnan spräckts med den sorgliga påföljd, att gossen för all framtid förlorar hörseln på detta öra. Läraren i fråga har hos allmänna åklagaren blifvit anmäld för misshandel.

ur Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 / s. 434.

En självsvåldig smed

En morsk man finnes i staden Skanör. Han är till yrket smed. Häromdagen kom han i arbetsdräkt rusande in i skolsalen under pågående lektion, grep tag i en gosse och sökte rycka honom ned af bänken, men då detta ej gick, tog han fram en rotting, som han hade haft gömd under kläderna, och började slå gossen. Det är ej första gången som denne smed stört friden i skolan och på barnens lekplats samt på allt sätt sökt undergräfva barnens respekt för läraren: det behöfs blott att hans egenkärälsklige ättelägg går hem och klagar med eller utan skäl. Vederbörande skolrådsordförande kan ej påräkna stöd af stadens myndigheter, och skolrådet vill ej åtala fridstöraren. De, som makten hafva i det lilla samhället, äro afvogt stämda mot skolan samt vilja intet göra för förbättring af lärarnes löner, ja, ej ens för beredande af nödiga lärosalar. Det är också betecknande för ställningar och förhållanden, att då skolrådet hade sammanträde om saken, kom smeden tillstädes och – grälade på dess medlemmar!

ur Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 / s. 894.

Hårdt agad af en skolrådsledamot

Hårdt agad af en skolrådsledamot blef förliden höst en tolfårig skolgosse, tillhörande en församling i närheten af hufvudstaden. Gossen i fråga, som varit hemma några dagar för potatisplockningen, blef af lärarinnan tilltalad för skolkning. Anhållan om ledighet för gossen hade af fadern sändts till skolan men troligen ej blifvit riktigt framförd. Lärarinnan anhöll vid gossens återkomst hos en skolrådsledamot om hjälp att aga gossen. Detta utförde han så, att han utan föregående ransakning tilldelade gossen örfilar och 13 slag med rotting. Efter detta kunde gossen ej besöka skolan på en hel vecka. Nyligen har häri för reumatisk feber varit intagen på sjukhus i 6 veckor. Skolrådets ordförande har med anledning af det skedda gifvit både lärarinnan och skolrådsledamoten allvarliga föreställningar, meddelar D. N.

ur Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 / s. 229.

Chokladpraliner med rotting

Många människor hålla »chokladpraliner med rotting» för att vara den näring, som bekommer barnen bäst, och de tänka sig saken lämpligast arrangerad sa, att hemmet skall dela ut pralinerna för att bli angenämt för barnet, under det att den stackars skolmästaren har att sörja för den senare delen av födan.

Det, som av denna senare sort under gångna århundraden – i synnerhet i kråkvinkelskolor – tröskats samman, går icke på en kohud, sa mycket mindre på den hud, som täcker en pojkes bakdel. Käppen hörde samman med undervisningen som slagan till logen. Och en sådan uppfattning av lärarens ämbete finner man ännu i dag i familjer »av gammalt skrot och korn». Många människor se i det faktum, att lärarna i enskilda länder – t. ex. i Sachsen – ha brutit sönder alla prygelverktyg, »västerlandets undergång».

ur Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 / s. 592.

Att kasta ut barnet med badvattnet

Rotting och örfilar äro mycket riskabla straff-former, därför böra de ersättas med ofarliga sådana. Det gamla beprövade riset torde då stå närmast att tänka på. Det är nog svårt att uppleta fall, varvid en på lämplig plats och rättvist »utdelad aga med björkris blivit vederbörande till psykisk eller fysisk skada. Detta är nog en uppfattning som trots alla omvälvningar i tänkesätt och metoder kommer att stå sig genom tiderna. I varje fall är det farligt att vid ett reformkrav bortse från det väsentliga och bildlikt talat kasta ut barnet med badvattnet.

ur Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 / s. 1052

När man »teg och tåligen led»

En annan skolman, adjunkt Kökeritz, ber press och målsmän ej så snabbt fälla dom i skolmål:

»Det finns så många andra faktorer man måste ta i beräkning för att la en klar uppfattning om händelsen.

Det kan dock icke bortresoneras att det klagas mera nu än förr, att det finnes ett rätt betydande antal s. k. kverulanter och att man är »mera känslig» nu än i forna tider. Man behöver ju bara komma ihåg att det inte är så förfärligt många årtionden sedan undervisningen huvudsakligen sköttes med hjälp av björkris och rotting. Man »teg och tåligen led» på den tiden och skolorna hade något mera militäriskt över sig.

Nu kanske i viss mån föräldrar och målsmän ibland lägger sig i saker och ting, som de inte riktigt förstår och fattar.»

ur Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 / s. 710