LUCKA 22: Spöstraff och skam – lästips

I Gävle Dagblad kunde man förra året läsa om straff i skolan.

Klicka här för att komma till artikeln!

Annonser

Kroppsstraffens klimax

Kroppsstraffens klimax nådde sin spets i »stut för öppna luckor». Detta användes aldrig, mig veterligt, annat än vid utomordentliga tillfällen och vid förbrytelser af mera offentlig art, då ett skarpt straff var fullväl förtjänadt. Den brottslige afbasades då alltid offentligt oftast uppe i rektors klass, dit antingen hela skolan var uppkallad, eller också luckorna mellan alla klasserna öppnade på vid gafvel. Som exekutor tjänstgjorde antingen rektor eller den brottsliges klasslärare, allt efter förseelsens beskaffenhet. Mycket sällan förekom detta straff och åtföljdes af relegation om förseelsen var af neslig art, liksom det då alltid föregicks af uppläsning af för tillfället lämpliga paragrafer af skollagen. – Färla och »nagelstut» förekommo icke.

ur Västerås läroverk 1840-1851, i Hall, B. Rudolf (red.), Läroverksminnen: skildringar av f.d. elever och lärare. [1], Fören. för svensk undervisningshistoria, Lund, 1933, s. 115.

I Lunds katedralskola 1813

Disciplinen upprätthöll [rektor Textorius] någorlunda, fast han nästan aldrig betjente sig af den afflictiva straffmethoden. (Penalismen hade han i grund afskaffat.) ‘Mäster Erik’ (Så kallades skolriset. Handferla fanns ej, hvarken i collega- eller rectorsklassen.) hängde i ett skåp och kom sällan i rörelse. Någon gång nöp Rector de vanartige i armarne eller knackade dem på fingrarne med sin snusdosa.

Ur P.G. Ahnfelts Studentminnen (1857). Att benämningen ”Mäster Erik” inte var Textorius påhitt, utan ett lån ur Jeppe på Berget, behöver naturligtvis inte påpekas för vår lärda läsekrets.

Om agans avskräckande effekt

När skolan för dagen var slutad och bönen hållen, hände en eller par gånger om året, att när någon mycket svår förseelse blifvit begången, missdådarne blefvo framkallade för att straffas. Afstraffningen skedde då med en svarfvad och polerad färla, som förvarades i en påse. Läraren slog ett eller flera kraftiga rapp på den felandes fingrar, hvilka vanligen svullnade mycket. Den slagne tjöt, och ömhjärtade flickor gräto, hvarför en sådan afbasning ingöt en hälsosam skräck i hela skolan.

ur läraren J. R. Cederlunds berättelse om skolgången i en skola på Gotland på 1870-talet i Bror Rudolf Halls (red.), Hågkomster från folkskola och folkundervisning. [1], Skildringar av f.d. elever och lärare, Stockholm, 1932, s. 161

Den lärda agan

12/10 1734
3 Thetta så som thet strider emot Gymnasii ord. Cap. 3 § II. som nyligen med åtwarning hade blifwit hela Coetui föreläsen, vide supra pag. 122, och sådant aldeles intet skickar sig emellan Condiscipulos; så blef resolverat at Waldner och Bergquist skulle med 5 slag af ferula hwarthera offenteligen blifwa afstraffade, som ock strax skiedde, med warning til them och the andra, at ther the flera gånger sådana vexationer föröfwade, skulle straffet skiärpas, och then bråtzliga st[r]affas med Proban.

Ur Gävle läroverksarkiv ProtocollsBok wid Collegium Gymnasticum uti Gefle n:o 2 s. 122-247, i Bror Rudolf Hall (red.), Gammaldags penalism vid läroverken: primärkällor och skildringar, Lund 1932, s. 3