Om kamratlig aga bland kadetterna på Karlbergs slott

Äfven »spänna kyrka» hörde till aftonunderhållningen, lika som stundom »smyssla dagg», der man fick göra bekantskap med sjökadetternas nypar. Den förra leken, temmeligen välbekant för öfrigt, tillgick på så sätt att en äldre kadett satte sig ned på en bänk, der han höll någon yngres hufvud i sitt knä, med händerna för dennes ögon. De öfriga deltagande stodo nu i en tät krets i kring delinqventen, på hvars »sans nom», som förut citerade illustra författare uttrycker sig, det ena efter det andra slaget vankades med flata handen eller äfven någon gång med daggar och jernkedjor. Han skulle nu gissa hvem som sist slog och lyckades det fick denna intaga platsen. Att detta emellertid skulle hafva sina betydliga svårigheter för de nykomna, som till en början föga kände de äldres hvarken till namn eller nummer, låg i sakens natur, och fört sedan de behörigen blifvit uppvärmda, hviskades någon yngres namn i örat på syndabocken eller tilläts det denna att förstulet titta sig om vid slaget, hvarefter en annan fick intaga platsen. Sannerligen en rättrogen katolik i forna dagar kunde blifva fullkomligare späkt, än hvad som blef fallet med de yngre kadetterna i denna lek, som bar ett så fromt namn! Smyssla dagg tillgick efter ungefär samma grunder. Kadetterna sutto här i ring på golfvet och läto en dagg passera, hvilken någon nykommen befalldes leta upp, under det att det ena rappet efter det andra ganska kännbart gaf honom sak på baken.

ur Harald Oscar Prytz Carlberg förr och nu: korta historiska uppgifter om Kongl. slottet, krigsskolan och kadettlifvet för tjugo år sedan, Stockholm 1872, s. 24.

Annonser